Off The Road

Dags att knyta ihop säcken.

Den 15:e April rullade vi in på vår gata i Sjöstan igen, efter fem veckor på vift. Lilla tjejen var alldeles till sig när hon sprang in i hallen och upphetsat hälsade på alla sina gamla leksaker och gosedjur.

I Trier i södra Tyskland hade vi suveränt väder, högsommarväre och strålande sol. Varje dag lite varmare än den förra. Vi hade bestämt att vi skulle åka vidare norrut efter fyra dagar men när vi rådfrågade väderoraklen fick vi reda på att vår planerade resdag skulle bjuda 22 grader och sol. Dagarna efter såg däremot ut att få en temperatursäkning på 10 grader och - gud förbjude - regn! Sagt och gjort, vi bokade en natt till på det lilla hotellet och fick ännu en fantastiskt skön dag och kväll i Tysklands äldsta stad.

Sen var det dags för en dag på autobahn igen. Eftersom väderläget såg ut att hålla sig negativt ett antal dagar i hela Europa siktade vi på att ta oss långt. Det blev lite längre än vi trott. Vi tog oss hela vägen upp genom Tyskland, swichade igenom ett mörkt och regnigt Danmark och landade sent på kvällen hemma hos Mormor och Morfar i Ystad. Med 120 mil i ryggen. Här blev vi tre nätter innan vi tuffade sista sträckan hem till Stockholm.

När vi klev ur bilen utanför vår port på eftermiddagen var det som att ha rest en dryg månad tillbaka i tiden. Krokusarna hade precis börjat slå ut och temperaturen var "uppknäppt jacka", precis som när vi klev av den där kvällen i Rendsburg för att leta hotell första natten på vår utomlandsresa. Inte helt tokigt att ha fått dubbel vår/försommar istället för tråkvinter med snö och slask!

Det har varit en helt vansinnigt härlig resa och allt har flytit på betydligt bättre än förväntat. Det som jag lite pessimistiskt trodde skulle sluta i Danmark eller möjligen nordtyskland tog oss hela vägen ner till Barcelona, med många mysiga stopp längs vägen. Hoppas verkligen vi får chansen att göra nåt liknande igen, nån gång i framtiden.

Från brasserier till bierstuben

För första gången på länge tog vi ta oss en hyfsat lång sträcka under en resdag. 78 mil - från Avignon hela vägen genom Frankrike, upp en sväng i Luxemburg för att slutligen landa i Tysklands äldsta stad, Trier.

Vi startade tidigt, vaknade vid fem och satt i bilen halv sju. Resan gick bra förutom under den varmaste perioden på dagen då det blev riktigt hett i sätena, vilket dottern tyckte var jobbigt så det blev några extra raster. I Luxemburg passade vi på att fylla tanken med diesel eftersom bränslepriserna var betydligt lägre där än i omkringliggande länder.

Framåt femsnåret svängde vi av misstag av mot Trier och snirklade oss på serpentinvägar och i kvällsrusning ner mot Moseldalen. Eftersom det kändes som en lagom tid att avsluta dagens etapp, samt att jag sett en världsarvsskylt vid avfarten bestämde vi oss att leta upp ett hotell i staden. Solen värmde fortfarande skönt när vi gick på en lummig promenadväg längs Mosel och snart var vi incheckade på ett hotell inte långt från floden. Tyvärr glömde vi fråga om wifi, och självfallet var det här första hotellet vi stött på under resan som saknade trådlöst nätverk. Eftersom hotellet var ett av de dyraste vi bott på bestämde vi oss för att leta efter ett nytt dagen därpå. Det hittade vi, snäppet billigare, med internet och närmare centrum.

Trier är en mysig liten stad med fina korsvirkeshus, kyrkor och torg. Hustrun har hittat många roliga klädaffärer, undertecknad minst lika roliga ölserveringar och dottern både jagvänliga duvor, tyska barn och restaurang med lekhörna så alla är nöjda. Trots en ganska lång förflyttning norrut har vi inte märkt några stora temperatursänkningar. Det har varit soligt och varmt (med undantag för förmiddagarna som fortfarande är svala) och man sitter lätt ute i t-shirt. Ofta är det tom för varmt för att sitta i solen. En luxemburgare jag pratade med på en uteservering berättade att det är varmare än normalt för den här tiden på året, det är bara att tacka och ta emot.

Tre nätter har vi tillbringat här nu, och en natt till blir det. Sen bär det vidare mot den fjällhöga norden. Det blir gissningsvis ett stopp till i Tyskland innan vi kommer till Ystad som är näst sista stoppet på den här över en månad långa roadtripen.

Vi skulle ju jaga våren, och eftersom vi haft mer sommar än vår de senaste veckorna måste ju jakten nu gå norrut. Hoppas det är tillräckligt med vår hemma i Stockholm vid det här laget!

Vårtecken: Syréner

Tillfälligheter och Akvedukter

Tredje och sista natten i Carcassonne fick hustrun åter en släng av den ondsinta magbakterien. Det blev en sömnlös och obehaglig natt för min bättre hälft, med skytteltrafik mellan toalett och säng. Planen var egentligen att gå upp tidigt och åka en lite längre sträcka, men det blev istället sen avfärd strax innan lunch.

Väl i bilen fortsatte hulkandet i en plastpåse och vi insåg snart att det här var ohållbart. En halvmil senare hade vi checkat in på ett nytt hotell och etappen blev inte längre än 23 mil. Jag tog med mig dottern ut i det soliga sommarvädret för att titta på omgivningen medan min energilösa och magtomma fru vilade på rummet. Det visade sig att de få restauranger och affärer som låg i närheten var stängda, och att en motorväg effektivt skar av oss från övrig civilisation, åtminstone promenadledes vilket kändes rätt värdelöst. Vi hoppade in i bilen och åkte till ett köpcentrum en kilometer bort där vi handlade på oss dricka och ätbart. Tillbaka på rummet började det dock ljusna lite. Frun hade fått i sig lite äppeljuice utan att få upp den igen och solen dränkte hotellbalkongen på sitt allra mest ölinbjudande sätt. Jag och dottern fick en härlig avslutning på dagen. Till lilltjejens stora förtjusning svängde dessutom en buss med skolungdomar in på parkeringen. Barnens lekar och bus förgyllde resten av hennes utekväll med bästa balkongplats.

Jag gick ner till receptionen och bokade en kväll till så hustrun skulle få vila ut ordentligt nästa dag. Det visade sig att hotellet var beläget bara ett par mil från Pont du Gard, och eftersom makan mådde betydligt bättre morgonen därpå var utflyktsmålet givet. Vi fick en fantastisk dag vid den mäktiga akvedukten, perfekt sommarväder, härlig natur och alla friska och pigga igen. Kvällen avslutades återigen på solindränkt balkong och för första gången på resan kände jag att det kunde få vara några grader kallare, eller åtminstone blåsa lite. Men skönt var det hur som helst.

Efter att ha kollat runt på kartan och sett att vi bor nära massor av spännande sevärdheter bokade vi en tredje natt, och nu är det strax dags att hoppa i bilen och bege oss till någon av dem. Kanske utforskar vi världsarvsstaden Avignon, kanske åker vi lite längre till en gammal by hotellgubben rekommenderade.

Vårtecken: Maskrosor

Norrut igen

Så har vi vänt. Barcelona verkar bli sydligaste punkten på vår resa.

Jag trodde vi hade bokat ett hotell i nån förort, men det visade sig vara i stan mitt bland tapashak och vrålande mopeder. Det är dock en stor stad, så det tog ungefär en timma enkel väg att gå ner till gamla stan och de centralaste delarna. Eftersom det är tramsigt att åka tunnebana, och med tanke på promenadtiden blev det aldrig så att vi mellanlandade på hotellet under dagarna, utan vi gick ut på förmiddagen och hem när det var dags att sova.

Fjärde och sista kvällen i storstan började vi fundera på nästa resmål. Dottern somnade i vagnen på kvällsvandringen hem, så jag och frugan passade på att nyttja några ställen extra för umgänge på vägen hem. Väl på rummet var vi alla väldigt trötta och det var sent, så vi orkade inte bestämma nåt om nästa dags resa.

Natten blev i princip helt sömnlös för undertecknad, ingen vet varför - det bara blir så ibland. Efter packning och utcheckning på morgonen visste vi fortfarande inte vart vi skulle. Väl i bilen och utknixad från hotellgaraget dök namnet på en fransk by upp i huvudet. Carcassonne. Det var lillebror som tidigare tyckte vi skulle åka dit eftersom de har en tuff medeltidsstad med rejäla tinnar torn och murar. Sagt och gjort, jag knappade in Carcassonne i navigatorn och vi var snart ute ur Barcelona på betalmotorvägar igen.

Nattens uteblivna sömn gjorde sig påmind efter någon timma bakom ratten. Jag drog i mig sista red-bull reserven från dörrfacket men det hjälpte inte. Ögonlocken var tunga och det började bli svårt att låta blicken spela över filer och speglar. Inte optimalt för långkörning. Jag fick svänga in på en mack och fylla på koffeinförråden. Vi bredde ut en filt på en mysig gräsplätt 50 meter från motorvägen där jag fick sluta ögonen för en stunds rast/vila medan fru och dotter busade och plockade blommor. Det gjorde susen och en dryg timma senare var vi på väg igen, snäppet mindre livsfarliga för oss och medtrafikanter.

På eftermiddagen svängde vi så in i den lilla franska staden och parkerade oss för att leta boende. Det hittade vi över gatan. Efter att ha förhört oss om priser och nätåtkomst gick vi runt och letade alternativ. Inga bättre möjligheter visade sig så vi återvände till startpunkten och betalade för tre nätter. De senaste dagarna hade varit oförskämt soliga och varma, så även denna resdag. Det blev middag på ett närliggande brasserie där dottern fick kritor och papper av servitrisen medan mamma och pappa proppade i sig smarrig entrecôte och lax.

Nästföljande två dagar blev tyvärr grå. Den förra även blåsig och till att börja med rätt kylig. Kvällen blev mildare. Dagen efter mulen men varm och skön och perfekt för långpromenader, lekplatssessioner och uteserveringssittningar.

La Cité som är den dubbelt muromgärdade medeltidsstaden tornar upp sig imponerande på toppen av en kulle, och är inte helt olik vår egen sommarstad Visby. Den senare är dock större, har hälften så många ringmurar och färre tinnar och torn. Men bägge städerna är väldigt inriktade på att servera besökare mat, dryck och allehanda viktiga ting som t-shirtar med text och vykort. Och faktum är att bebyggelsen innanför murarna inte heller är helt olika varandra.

Imorgon åker vi vidare, och vet ännu inte vart. Gissningsvis norrut, det känns som vi har börjat dra oss så sakteligen hemåt. Men det kan säkert ta ett tag innan vi är tillbaka. Planen är att det ska vara skön grön vår och öppna uteserveringar i Stockholm när vi är hemma igen.

Vårtecken: Lila syrénliknande blommor och clementiner på träden.

Barcelona

Lite korta intryck från Barcelona.

La Rambla - Meningslös turistgata.

Sagrada Familia - Mäktig och lite kitchig.

Park Güell - Mysig park med jättefin utsikt.

Gamla stan - Mycket Västerlånggatan. Men rätt trevligt.

Tapas - En besvikelse. Alla gånger utom en var det rätt tråkiga, torra små saker man fick in. Oavsett om man höll sig i de värsta turistkvarteren eller på småhak utanför de centralaste delarna.

Staden - Stor. Jättemycket turister. Fina gamla kvarter, kyrkor, strandpromenader osv. Stora delar av staden utanför kärnan är det lite sim-city varning på, med symmetrisk rutnätsstadsbild.

Vårtecken: palmer